Du kommer inrusande till kontoret med hjärtat kvarglömt hemma och hinner stämpla in i sista sekunden och chefen står bredvid stämpelklockan, som i en film, med armarna i kors och med den mest bistra uppsyn man kan tänka sig och hon väntar bara på att få haffa dig med en sen ankomst och ge dig den tredje varningen så att hon ÄNTLIGEN kan sparka dig.
Men inte den här morgonen. För hur eländigt allting än är så stod himlen i brand ovanför hustaken när du åkte buss i den tidiga morgonen och det var vackert vackert vackert.
I fikarummet blir det lyteskomik när du halkar på en kaffefläck på golvet och tar ett par snedsteg innan du återfår balansen. Chefen som går bakom dig, får faktiskt fånga upp dig för att du inte ska falla.
"Du har bara en lårbenshals", säger hon och det låter som att du nu är skyldig henne en tjänst.
Sedan är det möte med ekonomiavdelningen och du smusslar med dig din telefon in på mötet och stoppar de små transparenta lurarna i öronen och sitter längst bak i lokalen när föreläsaren drar igång och så lyssnar du på Sheryl Crow och nickar gillande när du tror att det passar, beroende på hur föreläsarens mun rör sig och allt är frid och fröjd och plötsligt är mötet över.
"Skicka mig dina stödanteckningar är du snäll", säger chefen.
Hon har sett att du inte har hängt med ett smack och det är bara att krypa till korset och erkänna att Sheryl Crow blev för mycket för dig, hennes singelsamling gör att du inte kan tänka på annat än refränger från Californien.
"Det är kanske det du ska använda ditt avgångsvederlag till", säger Greger när han möter upp dig utanför Riche. "Åk till Californien och sök upp Sherly Crow."
"Sheryl. Inte Sherly."
Greger tittar åt ett annat håll. Han vill inte genera dig när du rättar honom för att han säger fel, när ditt liv är så mycket mer trasigt och ledsamt än hans. Ni sitter i lilla baren och har beställt varsin öl och när bartendern kommer med era glas så slinter han och råkar hälla ut hela innehållet över din kavaj. Det borde vara omöjligt men det händer, och det är det sista som händer just den här dagen.
Men inte den här morgonen. För hur eländigt allting än är så stod himlen i brand ovanför hustaken när du åkte buss i den tidiga morgonen och det var vackert vackert vackert.
I fikarummet blir det lyteskomik när du halkar på en kaffefläck på golvet och tar ett par snedsteg innan du återfår balansen. Chefen som går bakom dig, får faktiskt fånga upp dig för att du inte ska falla.
"Du har bara en lårbenshals", säger hon och det låter som att du nu är skyldig henne en tjänst.
Sedan är det möte med ekonomiavdelningen och du smusslar med dig din telefon in på mötet och stoppar de små transparenta lurarna i öronen och sitter längst bak i lokalen när föreläsaren drar igång och så lyssnar du på Sheryl Crow och nickar gillande när du tror att det passar, beroende på hur föreläsarens mun rör sig och allt är frid och fröjd och plötsligt är mötet över.
"Skicka mig dina stödanteckningar är du snäll", säger chefen.
Hon har sett att du inte har hängt med ett smack och det är bara att krypa till korset och erkänna att Sheryl Crow blev för mycket för dig, hennes singelsamling gör att du inte kan tänka på annat än refränger från Californien.
"Det är kanske det du ska använda ditt avgångsvederlag till", säger Greger när han möter upp dig utanför Riche. "Åk till Californien och sök upp Sherly Crow."
"Sheryl. Inte Sherly."
Greger tittar åt ett annat håll. Han vill inte genera dig när du rättar honom för att han säger fel, när ditt liv är så mycket mer trasigt och ledsamt än hans. Ni sitter i lilla baren och har beställt varsin öl och när bartendern kommer med era glas så slinter han och råkar hälla ut hela innehållet över din kavaj. Det borde vara omöjligt men det händer, och det är det sista som händer just den här dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar