Ja ja ja, jag vet.
Jag glömde berätta för dig att jag har fyra barn sedan ett tidigare äktenskap. Jag förstår om du är sur för det. Men herregud, allt gick så fort för oss, du kunde ju inte vänta! Jag hann inte ta ett nytt andetag innan du var där och skulle kyssas igen. Tänk lite på mig också.
Nu är det som det är. Du får pröjsa hyran och maten och drinkarna och mina handsydda italienska loafers, men om du frågar mig så är inte det hela världen. Mina pengar går till underhållet, sådan är lagen. Jag kan avslöja en sak till när vi ändå är i farten. Jag är fortfarande gift. Det är sånt som händer när inte haspen är på.
Vi gillar ju varandra, du och jag. Är du inte så storsint som jag tror att du är? Ska du verkligen göra en höna av en fjäder?
Självklart ska det inte behöva ta elva månader för mig att klämma fram att det finns några barn därute som jag är skyldig till, men jag vet inte, jag tycker inte att rätt tillfälle dök upp helt enkelt. Vi hade så mycket annat att prata om. Man kan väl välja att se det på det viset också? Som att alla våra andra samtalsämnen var så mycket mer intressanta än det jag hade på tungan. Tänk så, tänk kreativt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar