Jag längtar efter min nya dator lika intensivt som jag, dagarna kring ägglossning, längtar efter att befruktas.
Så när det ringer på dörren och du står utanför så måste jag fråga dig:
"Har du kommit med min nya dator eller är du här för att befrukta mig?"
"Varken eller" svarar du. "Jag är här med dina nya kanyler."
Såklart, det glömde jag. Det är drugday.
"Okej vad har du till mig den här gången?" undrar jag.
"Fult smack. Bättre än inget men inget jag ens skulle peta i min leprasjuka mamma."
"Jag tar allt" säger jag. "Ge mig det bara."
Ensam igen med mina böner. Hälsar på en silverfisk som jag möter i hallen när jag är på väg ut till köket. Vi undviker varandras blick. Lägenheten är stor nog åt oss båda, men vi håller oss ändå ur vägen för varandra. Man vet aldrig.
Resten av dagen dricker jag champagne direkt ur flaskan och ägnar mig åt att sortera bubblorna i mitt huvud. Jag lägger varje champagnebubbla i varsin liten låda. Stirrar bara rakt fram. Inser att här blir inga barn gjorda. Sätter mitt hopp till att jag ska få min nya dator snart trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar