Planet ligger ovanför molnen på väg mot Tokyo. Utanför är det kolsvart. Det går inte att se ett smack.
Kabinen är nedsläckt och alla passagerare förväntas sova. Flygvärdinnorna har gått runt med filtar och har nu dragit sig tillbaka.
Själv är jag tyvärr inne på min tolfte gin & tonic. Det blir lätt så på längre flighter. Det finns liksom inget annat att göra än att dricka sprit.
Jag reser mig ur min stol och vaggar bak i planet. Drar bort skynket och fixerar blicken så gott jag kan. Genom min dimma noterar jag flygvärdinnans förakt. Hon är riktigt trött på mig nu.
Du borde sova, säger hon.
Jag nickar och håller upp två fingrar. Två till tack.
Hon ger mig drinkarna och jag går långsamt tillbaka till min plats.
Jag sätter det ena glaset mot läpparna samtidigt som planet hamnar i en luftgrop. Efter det finns ingenting kvar i något av glasen. Jag har hällt allt över mig själv.
Min granne vaknar till, både av luftgropen och av att även han får gin & tonic över sig. Han tittar yrvaket på mig. Försöker förstå var han är.
If everything goes just right on your trip, you´re probably doing it wrong säger jag.
Min granne har fått spriten över sina händer. Han stoppar en tumme i munnen och somnar om.
Och jag påbörjar den långa vandringen bak i planet igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar