Det börjar dåligt. Bensinen tog slut efter tjugo mil och jag hade ingen reservdunk. Och bilarna som körde förbi på landsvägen ville inte stanna. Så jag fick gå. Z stannade kvar i bilen.
"Jag lyssnar på radio" sa Z.
"Vadå, som en sambandscentral eller?"
"Nej jag är bara lat. Du hämtar bensin. Jag tar det lugnt. Men ta med dig en kaffe från macken."
Kärleken sträcker sig aldrig längre än till en dubbel espresso med skummad mjölk. Från Statoil.
Jag fick gå över en mil. Fick en lift tillbaka. Z var på gott humör och solen var på väg upp. Jag tankade och sedan körde jag till stugan. Jag somnade direkt när vi kom fram och fick sova några timmar. Sedan väckte Z mig.
"Fast du köpte inget kaffe. Det känns inte så bra att du inte lyssnar på mig."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar