Vintern pressar hustaken neråt. Gatorna blir trängre. Du har minusgraderna på dina axlar.
Vi är alla upptagna med att dö långsamt.
Men innan vi gör det så måste jag fråga dig. Vad gömmer du i hjärtat? Vad är det du har stoppat undan i hela ditt liv och aldrig visat för någon?
Din rastlöshet är en hemlängtan och om jag får så vill jag försöka vara ditt hem.
Säg ingenting mer. Räck mig handen.
Stäng inte av mig.
Sätt på oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar