Hantverkarna kommer tidigt och går tidigt. Vi väcks varje morgon klockan 06:00 av killarna som skär till kakel inne i badrummet. Ljudet från klingan kan väcka de döda. Det är ingen idé att försöka ligga kvar och somna om, det funkar inte.
"Men de slutar ju vid två på eftermiddagarna" säger Z. "Det är ju bra i alla fall."
Det är på kvällen, när jag sitter på vår lilla gästtoalett, som jag hör ett krafsande ljud från badrummet. Jag går in till Z.
"Du, det låter som att vi har råttor inne i badrummet."
"Å fy fan" säger hon. "Hur vet du det?"
"Det vet jag inte. Men jag tror det. Jag hör hur det rör sig därinne."
Både Z och jag lägger varsitt öra mot dörren in till badrummet. Ja. Vi hör råttor som springer omkring.
"De måste ha kommit upp ur golvbrunnen" säger jag.
"Vad ska vi göra?" frågar Z.
"Ingenting. Dörren är ju stängd. Hantverkarna får ta hand om det på måndag när de kommer."
Vi går och lägger oss. Det går inte att sova. Båda ligger och lyssnar i mörkret. Råttorna springer runt runt i badrummet, piper och krafsar mot väggarna. Plötsligt hör jag ett ljud som jag absolut inte vill höra. Råttorna hoppar upp mot handtaget på dörren på insidan och försöker få upp dörren.
"För helvete" säger Z. "De kanske tar sig ut i lägenheten."
"Inte en chans" svarar jag. "Dörren är för tung för dem."
I samma ögonblick hör vi hur badrumsdörren öppnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar