Som hon Lena. När hon stack från Tomas, det enda hon ville ha med sig då var Nespressomaskinen. Jag minns att han blev helt knäckt av det där. Människor är för materiella, sa han. Ska du säga, sa jag, som köper ny bil som du inte har råd med bara för att imponera på din älskarinna. Jo det förstås, sa han.
Mina barn är stora nu, fortsatte han, de vill att jag köper pälsar till dem i julklapp. Om tjugo år är Stockholm ett tropiskt träsk, sa jag, vänta tills dess så är pälsarna billigare. Tror att mina barn tar livet av mig innan dess för att komma över arvet, sa Tomas. Låt oss hoppas att du får rätt, svarade jag.
Sedan beställde vi in efterrätten. Tomas tog tryffel, jag nöjde mig med ett kaffepaket. Jag sa att jag måste fakturera även den här tiden, när vi sitter och äter. Du kan ingenting ta med dig dit du går, svarade Tomas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar