Vi kom igår. Stannar en vecka. T går omkring på ägorna och låtsas att han äger hipstertorpet. I står och pratar med bonden vi hyr av, han säger att han odlar hampa i ett skjul som ligger på gården, hampa som han gör olja av, inget annat. Yeah, right säger jag, för jag ser ju bondens pupiller, jag fattar precis vad han gör med sin hampa.
"Vi kanske kan få köpa?" säger U.
"Du har tre barn", svarar jag. "Du köper inte hampa."
I har sin Hawai-klänning på sig, som hon är så vacker i. Jag vet inte om hon har något under den. Allt är toppen. I är kanske den svåraste hipstern av oss, det är hon som organiserar de här veckorna i diverse torp och stugor runt om i Sverige, hon samlar ihop ett gäng skägg och så drar vi till skogs och dricker lådvin och spelar fotboll, bland annat. Men I är Mest. Hipster. Av. Oss. Alla.
Hon går runt i huset och plockar ner saker från hyllorna och säger den här kryddburken är fantastiskt, den är säkert från femtiotalet och så vidare. Hon säger att allt i hipstertorpet är genuint och vackert och bara så coolt och att detta är på riktigt och bla bla bla. Bonden med hampan går runt med henne och visar både neder- och övervåningen och I är helt till sig över inredningen och berömmer bonden för hur coolt allting är, men han fattar inte så mycket, han är stenad. När de kommer in i badrummet får hon syn på badrumsskåpet och då tjuter hon av lycka.
"Åhh, ett sånt skåp har jag inte sett på trettio år. Det är så grymt! Så vintage! Jag älskar det! Snälla, kan jag få köpa det? Snälla, vad ska du ha för skåpet?"
Hampabonden säger att han visst kan sälja det till henne. Men det är enklare om hon bara åker till IKEA och köper det själv, det ingår i deras ordinarie sortiment. Plötsligt känns I lite mindre hipster, men det ska hon nog kunna reparera under veckan.
"Vi kanske kan få köpa?" säger U.
"Du har tre barn", svarar jag. "Du köper inte hampa."
I har sin Hawai-klänning på sig, som hon är så vacker i. Jag vet inte om hon har något under den. Allt är toppen. I är kanske den svåraste hipstern av oss, det är hon som organiserar de här veckorna i diverse torp och stugor runt om i Sverige, hon samlar ihop ett gäng skägg och så drar vi till skogs och dricker lådvin och spelar fotboll, bland annat. Men I är Mest. Hipster. Av. Oss. Alla.
Hon går runt i huset och plockar ner saker från hyllorna och säger den här kryddburken är fantastiskt, den är säkert från femtiotalet och så vidare. Hon säger att allt i hipstertorpet är genuint och vackert och bara så coolt och att detta är på riktigt och bla bla bla. Bonden med hampan går runt med henne och visar både neder- och övervåningen och I är helt till sig över inredningen och berömmer bonden för hur coolt allting är, men han fattar inte så mycket, han är stenad. När de kommer in i badrummet får hon syn på badrumsskåpet och då tjuter hon av lycka.
"Åhh, ett sånt skåp har jag inte sett på trettio år. Det är så grymt! Så vintage! Jag älskar det! Snälla, kan jag få köpa det? Snälla, vad ska du ha för skåpet?"
Hampabonden säger att han visst kan sälja det till henne. Men det är enklare om hon bara åker till IKEA och köper det själv, det ingår i deras ordinarie sortiment. Plötsligt känns I lite mindre hipster, men det ska hon nog kunna reparera under veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar