Så jag gör som jag blir tillsagd och sväljer det röda pillret. Flyger genom en telefonledning och ser världen som den egentligen är. Ser skådespelet som pågår på andra sidan, hur vi alla deltar osv. Vänder mig till ledaren.
"Men" säger jag, "det här har det ju redan gjorts en film på?"
"Vad menar du?'"
"The Matrix är ju redan gjord. Jag vet ju allt det här redan. Varför tvingar du mig att svälja ett piller för att se det jag redan vet?"
"Men jag vill ju befria dig. Du är inte fri."
"Lägg av. Jag har ett underbart kontorsjobb där jag får vända papper hela dagarna. På helgerna spelar jag basket med min son. Var sjätte lördag tar jag två öl med grabbarna."
"Det är ett spel, det är en fasad, det är..."
"Jag vet. Jag har sett filmen. Men vem fan bryr sig? Skicka tillbaka mig nu. Jag behöver en latte innan nästa möte."
"Du behöver en latte?"
"Med en extra espressoshot i, nu efter att ha behövt träffa dig."
"De blåa pillren är slut. Du måste stanna här."
"What the fuck!"
Genom "glasrutan" ser jag hur chefen gör närmanden på sekreteraren. Jag ser hur en gubbe runkar samtidigt som han sitter vid ett trafikljus i bilen och väntar på att det ska slå om till grönt. Jag ser hur solen egentligen har en canceragenda. Jag ser mina obetalda räkningar på hallmattan. Jag ser Bon Jovi i studion som spelar in en ny powerballad.
"Jaha" säger jag. "Vad ska vi hitta på nu då? Vad händer på den här sidan?"
"canceragenda" du är så jävla bra!
SvaraRadera