Du kanske vet hur det är. Man blir ihop. Allt är magiskt. Det finns tid mellan lakanen. Tid att öppna ännu en flaska vin och sova ut dagen efter. Frukostar på café. Tid att känna kärlek. Man flyttar in under samma tak. Det blir barn. Man kan glömma det som var. Får koncentrera sig på dammråttorna istället. Läsa sagor. Stå och frysa i parker. Köpa blöjor.
Vi är igenom det där nu. Barnen har blivit större. Jag har fått tag i en barnvakt. Köpt två biljetter till Cut Copy på Strand. Vi går dit, via en hotellbar där min fru häller i sig fyra drinkar. Nej fem är det nog. Vi kommer in på Stand. Går in och ställer oss i baren. Vi är äldst i lokalen. Alla hipsters tror att vi är ironiska som är där. Antingen det eller så är vi en installation. Jag skiter i vilket. Jag vill bara se ett band som förr i tiden. Min fru har missbedömt sig själv. Hennes alkoholtolerans är minimal men det begriper hon inte.
"Jag har tre drinkar i höger ben och två i vänster" gapar hon i mitt öra.
"Känns det bra då?" undrar jag.
"Jag tror jag måste visa pattarna!" säger hon till bartendern.
Och så drar hon upp tröjan. Det blir inga applåder på det. Vilket gör mig rasande.
"Fattar ni att hon har fött tre barn?" skriker jag till de som står runt oss och stirrar. "Ni kan vara jävligt glada om ni har såna tuttar när ni är tjugofem utan att ha bidragit till samhällsutvecklingen!"
Sen börjar bandet. Vi står längst fram. Scenen fylls av rök och folket jublar.
"Sångaren är så jävla snygg" säger min fru.
Sen försöker hon klätta upp på scenen. Hon river ner en monitor och blir liggande vid mina fötter. Jag hjälper henne upp. Och så kommer vakterna genom folkhavet. Vi får inte ens hämta ut våra jackor. Vi hör trettio sekunder på första låten sedan är äventyret över. Vi tar en taxi.
"Tranan" säger jag till chauffören.
Den här kvällen får inte redan vara slut. Jag hoppas vi hinner nyktra till innan vi är framme. Jag är i desperat behov av en lyckad utekväll efter sju år i fångenskap. Min fru har somnat i baksätet.
"Släpp av mig vid Tranan" säger jag. "Sen fortsätter du bara runt runt med henne."
Chauffören ser skräckslagen ut.
"Kör runt i stan bara. Vart som helst. Låt henne sova och kom hit med henne om två timmar" fortsätter jag.
Jag räcker över en sedelbunt. Chauffören tittar på pengarna som att de ska bränna sönder handflatan på honom.
"Gör nu som jag säger. Vi är småbarnsföräldrar och vi är ute för första gången på länge. Var lite hygglig nu."
Vi är igenom det där nu. Barnen har blivit större. Jag har fått tag i en barnvakt. Köpt två biljetter till Cut Copy på Strand. Vi går dit, via en hotellbar där min fru häller i sig fyra drinkar. Nej fem är det nog. Vi kommer in på Stand. Går in och ställer oss i baren. Vi är äldst i lokalen. Alla hipsters tror att vi är ironiska som är där. Antingen det eller så är vi en installation. Jag skiter i vilket. Jag vill bara se ett band som förr i tiden. Min fru har missbedömt sig själv. Hennes alkoholtolerans är minimal men det begriper hon inte.
"Jag har tre drinkar i höger ben och två i vänster" gapar hon i mitt öra.
"Känns det bra då?" undrar jag.
"Jag tror jag måste visa pattarna!" säger hon till bartendern.
Och så drar hon upp tröjan. Det blir inga applåder på det. Vilket gör mig rasande.
"Fattar ni att hon har fött tre barn?" skriker jag till de som står runt oss och stirrar. "Ni kan vara jävligt glada om ni har såna tuttar när ni är tjugofem utan att ha bidragit till samhällsutvecklingen!"
Sen börjar bandet. Vi står längst fram. Scenen fylls av rök och folket jublar.
"Sångaren är så jävla snygg" säger min fru.
Sen försöker hon klätta upp på scenen. Hon river ner en monitor och blir liggande vid mina fötter. Jag hjälper henne upp. Och så kommer vakterna genom folkhavet. Vi får inte ens hämta ut våra jackor. Vi hör trettio sekunder på första låten sedan är äventyret över. Vi tar en taxi.
"Tranan" säger jag till chauffören.
Den här kvällen får inte redan vara slut. Jag hoppas vi hinner nyktra till innan vi är framme. Jag är i desperat behov av en lyckad utekväll efter sju år i fångenskap. Min fru har somnat i baksätet.
"Släpp av mig vid Tranan" säger jag. "Sen fortsätter du bara runt runt med henne."
Chauffören ser skräckslagen ut.
"Kör runt i stan bara. Vart som helst. Låt henne sova och kom hit med henne om två timmar" fortsätter jag.
Jag räcker över en sedelbunt. Chauffören tittar på pengarna som att de ska bränna sönder handflatan på honom.
"Gör nu som jag säger. Vi är småbarnsföräldrar och vi är ute för första gången på länge. Var lite hygglig nu."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar