måndag 7 mars 2011

We have a winner.

Vi har fått nya visitkort upptryckta av firman. Eleganta, vita små pappersstycken med namn, titel och kontaktuppgifter på. Jag öppnar upp den diskreta lilla asken som de levereras i och en svag doft av pepprig Eau de Cologne och mördad skog slår emot mig.
Det är vackert och romantiskt. Jag får rysprickar över hela kroppen, könsorganet inkluderat.
Så här smakar framgång. Det är så här det ser ut när drömmen blir till liv. Jag reser mig ur min fåtölj och går fram till fönstret och öppnar upp på vid gavel. Noterar att min bröstnäsduk sitter snett i fickan. Aldrig får man vara riktigt glad.
Min sekreterare ringer upp mig och säger att hon har Evelina på trean. Jag häller upp en drink innan jag tar det. Visitkortet kräver viss ledtid, så att säga.
”Evelina min sockersöta lilla ängel, hur kan jag stå till tjänst?”
”Hur många könssjukdomar kan en människa bära på samtidigt?”
”Man kan inte tro det när man ser mitt visitkort, men jag var faktiskt riktigt dålig på matte i skolan” säger jag. ”Där ser man hur viktigt det är med bra karma för att lyckas här i livet.”
”Herpes och gonorré på samma gång!”
”Antibiotika, älskling. Botar det mesta. Du överlever.”
”Jag hatar dig. Jag vill aldrig mer se dig.”
”Underbart är kort. Var det inte så hon sjöng?”
När vi har lagt på ber jag min sekreterare ringa upp kukdoktorn. Jag visste faktiskt inte att det var så illa. Fabian öppnar min dörr utan att knacka. Han sätter sig mitt emot mig och lägger upp fötterna på skrivbordet.
”Jag tänker inte hoppa bungyjump på min svensexa, om du trodde det” säger han. ”Jag kom till världen på grund av ett trasigt gummi men jag tänker inte avsluta mitt liv på grund av samma sak.”
”Vem har sagt något om bungyjump?”
”Ni är så förutsägbara” fortsätter Fabian. ”Jag kan er utantill.”
”Fabian, låt mig berätta en sak för dig som du kanske inte vet. Enda anledningen till att jag behåller ditt telefonnummer i min telefonbok är för att jag vill se om det är du som ringer. På så sätt kan jag undvika att svara.”
När Fabian har gått får jag äntligen tid att rätta till bröstnäsduken så att den bildar perfekt linje med kavajfickan. Slutet gott allting gott.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar