du behöver inte idiotförklara någon som redan är idiot

"Adam. Vad gör du på jobbet så tidigt?"

Klockan är kvart över sex på morgonen så min chef har rätt att undra. Jag undrar samma sak tillbaka. Han är ju också där. Han avfärdar min fråga.

"Jag är ganska ofta så här tidig" säger han. "Jag bara är sån". Och sedan tillägger han: "Ny dag, nya möjligheter".

Chefen går bort och börjar sortera bland sina papper. Så tittar han upp, kommer ihåg något.

"Adam, du fyllde ju fyrtio i förra veckan? Hur funkar nespressomaskinen som du fick av oss?"

"Den funkar bra" svarar jag. "Det är därför jag är här klockan sex".

"Ja men det är ju underbart" fortsätter chefen, "då har ju du fått nåt som vi alla kan ha nytta av". Vi blir tysta ett slag. Sysslar med vårt. "Jag minns när jag fyllde fyrtio. Jag fick en resa till Brasilien den gången. Fick lära mig att fiska med dynamit".

"Vad säger naturen om det?" undrar jag. Chefen skrattar.

"Den säger nog inte så mycket".

Jag sjunker ner i min stol och hoppas innerligt att nyhetens behag med kaffemaskinen snart ska lägga sig. Känslan av att ha blivit utsatt för en komplott kan jag inte skaka av mig.