Erik slår ut med handen i en frågande gest till oss middagsgäster runt bordet. Vi har avnjutit svenska ostron till förrätt. En väl kyld India Pale Ale serverades till de små älsklingarna. Jag smög ner tolv stycken genom strupen innan jag kände mig nöjd. De gled ner och lade sig tillrätta i magen, blev till en mjuk salt säng som gjord för hängmörad oxfilé att landa på.
Och så fick det bli! Erik har gjort ett alldeles utmärkt jobb med köttet. Blodet har precis stannat. Inte mer. Till detta en, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta flaskor Bordeaux i en klass för sig. Tydligen har han importerat en låda från en vingård i Frankrike. Han lärde känna ägaren när han bilade runt i de olika vindistrikten för något år sedan. Strävt blodrött vin som passar perfekt att dricka girigt i djupa klunkar.
När Erik sedan bar in en ostbricka, bestående av Manchego, Prima Donna, Pecorino och nån underbar tryffelhistoria, var sällskapet helt enkelt tvunget att ställa sig upp och krama karln. Personligen var jag nöjd med rödvinet jag gick på och stod över sötare varianter som Erik rekommenderade. Men de andra gick honom till viljes och lät sig väl smaka på ett portvin vars flaska han fick blåsa bort dammet från.
Och nu kaffe. Avec. Någon.
Erik tar upp beställningarna. Det är macchiato hit och espresso dit. Det är anrik whisky lagrad på fat från andra världskriget och konjak i kupor större än bowlingklot. Det är med andra ord middag för det gamla gardet hemma hos Erik.
"Jag vill ha en stor väldoftande whisky" säger jag.
"Då kommer den" säger Erik.
"Och så vill jag ha två espresso".
"Du menar en dubbel?"
"Nej jag menar två espresso i två separata koppar. Och så vill jag att du vaskar den ena. Man ska inte vaska champagne i dessa spartider. Men en liten espresso ska väl gå bra?"
Fast är det Nespresso är det nästan en större hädelse än att vaska champagne ;)
SvaraRaderaÄlska älska den här!
SvaraRaderaAtt vaska eller inte vaska....
SvaraRadera