Och som vanligt kan man inte se sin egen roll i det hela

När Tomas sen gick och vann på en trisslott också så var måttet rågat. Han hade helt enkelt för mycket tur och ingen orkade riktigt bli glad för hans skull.

"Tänker du dela med dig?" frågade Lina.

"Vad vill du ha?" svarade Tomas.

"Jag vill åka till Thailand. Du betalar."

"Okej."

Vi andra stod bara och gapade. Han gjorde det verkligen. Han tog henne till Thailand. Vi spekulerade i hur de hade det och om de gjorde det. De var ju inget par. Men ändå. Fast sedan kom de hem båda två och var askgrå i ansiktet.

"Vi hyrde motorcykel uppe i norra Thailand och gav oss rätt ut bland fälten. Vi hade inget särskilt mål, vi körde runt på måfå, tog in på små hostels och rökte på med lokalbefolkningen. Opiumet är bra, det är det."

Jag märkte ju att det var något med Lina.

"Folk har inga tänder. De odlar sitt knark för att försörja sina familjer, men sedan börjar de röka själva och det tar över, ingen kommer undan, det är hemskt" sa hon.

"Och det blev bara värre och hårdare ju längre in i triangeln vi kom. Folk hade skitit på sig utan att de märkte det. Vi träffade en tysk som hade bott i samma hydda i tretton år och var stolt över att han inte kände någon längre. Han rökte sitt opium hela dagarna och lokalbefolkningen lät honom bara vara. Han sa något till mig och vände bort huvudet och sedan när han vände tillbaka ansiktet mot mig igen så undrade han vem jag var. Då hade han redan glömt mig" fortsatte Tomas.

"Fast det värsta var när jag var ute och körde själv en dag. En solig dag. Solen låg på som en hammare. Jag körde runt i meterhöga fält, vet inte alls vad det är de odlar, någon lång växt bara. Så kom jag fram till en vägkorsning där jag stannade till för jag visste inte riktigt vart jag skulle. Och då står det en kille på knä på grusvägen och framför honom står det en annan med en pistol som han riktar mot killens huvud. Båda tittar på mig och jag får panik och bara vänder med hojen och kör där ifrån."

Lina fick tårar i ögonen när hon berättade om det.

"Vad hände sedan?"

"Jag låste in mig och Tomas i bungalowen och jag låg bara på golvet och skakade av skräck. Det var förfärligt. Dagen efter tog vi tåget därifrån."

"Herregud."

"När vi väntade på tåget på perrongen så kom det fram en kvinna till oss. Hon sa you must leave now, they are looking for you."

"Ni måste ha varit livrädda."

"Ja gosse, fattar du hur mycket opium jag fick i mig när vi väl var i säkerhet? Fattar du det?"