Zack hyrde in oss på Fasching i tre dagar. Vi skulle produktionsrepetera, bli ett lag, alla skulle veta exakt vad som skulle hända när. Vi gjorde låtlista, ändrade, ändrade tillbaks, bråkade om vem som skulle stå var på scen. Vi ställde upp våra instrument, Henrik sprang omkring och placerade ut mikrofoner och drog sladdar, Zack gick omkring och drog dåliga skämt om Maria Carey och en åsna, Bianca från skivbolaget kom dit med kaffe och bullar och kände av stämningen, jag märkte att alla skruvade upp tempot och försökte göra det hela seriöst, anstränga sig.
”Men vi ska ju bara till Danmark” sa jag.
”Jag vill ha bomber och eld” sa Morgan.
”Jag får inget ljud ur baskaggen” sa Henrik.
”Jag vill inte ha nåt kött i Danmark” sa Vidar.
”Men det vill jag” sa Jens.
”Jag vill knulla” sa Fredrik.
Zack suckade. Han pratade svenska med kraftig brytning.
”Ni spelar först på hälften av turnén och sedan gör Teddybears det. Ingen av er har någon fanbase i Danmark så det spelar egentligen ingen roll.”
”Men om vi inte har nån fanbase, varför åker vi då?” frågade Vidar.
Zack gav Vidar en mördande blick.
”Jag lovar att du ska få vegetariskt, okej?”
Så stod vi där i det stora rummet och tragglade våra låtar, repeterade smidiga övergångar, jobbade fram mellansnack, fixade med belysning och ljud, timme efter timme. Bianca skakade på huvudet.
”Det låter fantastiskt men ni ser för jävliga ut. Har ni inga andra kläder, grabbar?”
”Inga pengar” sa Morgan.
Samma eftermiddag gick vi hela bandet till UFF och Myrorna och försökte shoppa nya garderober. Jag hittade en kritstrecksrandig kostym som måste ha tillhört en anorektisk begravningsentreprenör i ett tidigare liv. Den satt perfekt och kostade trehundra.
”Fredrik, låna mig trehundra.”
”Vadå, har du inte trehundra spänn?”
”Jag ligger i skilsmässa och glömde skriva äktenskapsförord.”
”Snygg kostym” sa Fredrik uppskattande. ”Klart du ska ha den.”
Hela bandet kom tillbaka till Fasching med nya kläder och bytte om. Men Bianca skakade fortfarande på huvudet när hon fick se oss. Zack förstod att han skulle behöva öppna plånboken för att göra henne nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar