Räktrålare

Tjejerna på jobbet har bokat biljett ombord på Silja Galaxy, tur & retur Åbo. Jag försöker varna dem och övertala dem att hänga med mig ut på Söder istället. Men det är nya jaktmarker som gäller.

”Ni blir bara sjösjuka” försökte jag. ”Gröna hissen och Toast Skagen är ingen lyckad kombination”.

”Det blir ett sjöslag” säger Erika. ”Det är partaj på båten i 24 timmar. Vi bokar en hytt och kastar loss”.

Så jag kör ner dem till båten i min rostiga gamla Chevy van. Ulrika skrattar åt mina doftgranar som hänger på backspegeln. Själv är jag stolt över min samling som bara blir större med åren. Jag skakar på huvudet. Här har vi tre tjejer som borde stanna på fastlandet men som har bestämt sig för att gå på plankan. De sitter bak i bilen och tullar på en flaska vin och skrattar. När jag parkerar framför båten säger Anna:

”Lås bilen nu. Vi köpte en biljett till dig också”.

Se där ja. Så sitter jag i en hytt med tre tjejer och kan inte annat. Vilken överraskning. Jag har alltid velat se Åbo. Verkligen. Anna har plockat med sig en iPod och högtalare och gör sitt bästa för att pracka på resten av korridoren Thin Lizzy. Vi sitter med öppen dörr ut mot korridoren och folk går förbi och gör tummen upp. En och annan kille från Hässelby gör sig besvär in i hytten, men gillar inte att jag sitter med som förkläde. Vi får i alla fall jordnötter och chips från folk som lämnar sina hytter och äter oss mätta på det. Vi struntar i att dinera. Sitter kvar. Det blir sent.

Tjejerna har eldat på rätt ordentligt och gör sig beredda att gå upp till discot. Själv känner jag mig som en farsa på stan. Det kan ingen batterivodka ändra på. Men vi går till dansgolvet som en riktig kärnfamilj. Killarna runt omkring oss tittar på mig och undrar hur jag kan vara så lyckligt lottad. Jag vill berätta för dem att hemligheten sitter i doftgranarna. Men jag tror inte de skulle förstå.

Vi får in brickor med alkohol och snart är gruppen splittrad. Jag ser att Anna står uppe i DJ båset och stuffar. Ulrika hänger runt halsen på allt och alla. Jag är glad över att Erika sitter hos mig. Hon är den enda av de tre som jag är lite intresserad av. Jag brukar hänga trettio sekunder extra vid kaffemaskinen på jobbet för hennes skull. Det är alltid något. Erika och jag försöker föra något slags sansat samtal, vilket funkar OK tills jag får en grogg hälld ner i nacken. Då lämnar Erika mig också. Jag går till hytten och byter skjorta.

När jag kommer tillbaka till baren står Ulrika där med två drinkar framför sig. När hon får syn på mig så får jag den ena.

”Här”. Hon svajar. ”Jag fick två av nån kille. Ta den ena”. Anna kommer över till oss.

”Kan jag få hytten en timma?” säger hon och pekar bort mot DJ:n. ”Det verkar bli kroppskontakt”.

”Så här tidigt?” säger jag. Hon ropar i mitt öra:

”Han har sålt arton miljoner skivor. Stor hit i Tyskland, stor hit i min hytt. Han gör det på betald arbetstid!”

Och så är de borta. Ulrika och jag beställer in mer att dricka. Jag vet att det är en dålig idé men jag har ingen bättre. Efter det glaset blir allt ett töcken. Jag gissar att jag befinner mig på dansgolvet ett tag utan att egentligen lyckas röra fötterna. Sedan vacklar jag tillbaka till hytten och tack och lov är den utrymd. Jag kryper upp i en av överslafarna och somnar nästan direkt. När jag vaknar många timmar senare är det morgon. Jag är ensam i hytten. Det gör mig lite orolig. Jag har sovit i mina kläder så det behöver jag inte tänka på. Det är bara att gå ut i korridoren och börja leta.

Jag kommer upp i restaurangen där det serveras en frukost och jag hittar faktiskt både Erika och Anna vid ett bord. Jag slår mig ner bredvid dem.

”Tjena tjejer” säger jag, ”hur gick det igår?” Anna tittar på mig.

”DJ:n var ett misstag” säger hon. ”Han var en klassisk fet tysk med lila tanga. Det var sådär”.

”Tänk vad några miljoner sålda skivor kan göra för ett sexliv” säger Erika. ”Anna, du är en riktig starfucker”.

”Du då?” frågar jag Erika. ”Var har du varit i natt?”

Hon nickar mot en svart kille som står vid frukostdisken och betalar. Jag tittar ditåt.

”Once you go black you never go back” säger hon.

“Inga problem för mig” säger jag och visar ingen besvikelse. ”Jag är själv en svart man fångad i en vit mans kropp”.

”Det var inte så det kändes igår när jag såg dig på dansgolvet” säger Anna. "Du är helt befriad från rytm".

Killen som Erika har varit med kommer över och slår sig ner och jag vet att jag är besegrad. Jag går och köper en stor kopp kaffe och växlar till mig oanständigt mycket mynt i kassan. Sedan sätter jag mig framför en spelautomat och hoppas kunna sitta där tills båten når land. Efter en timma är pengarna slut och det är fortfarande lång tid på båten kvar.