fyra innanför tullarna

Jag sitter på västkusten och är 18 år. Jag drömmer om att bli författare.

Jag skriver texter så att jag kan bli författare.

Jag flyttar till Stockholm för att jag tänker att där är det enklare att faktiskt bli författare.

Min bästa vän lurar mig till att börja spela gitarr. Vi startar ett band.

Jag slutar vilja bli författare. Jag knarkar musik istället.

Det går både bra och dåligt.

Flera år senare har jag tappat alla drömmar. Jag tänker att det där med texter och musik får någon annan hålla på med.

Det kommer kärlek. Det kommer barn. Jag slutar sova.

En tvåa blir en trea blir en fyra. Något slags mål är uppfyllt.

Och jag tänker vad ska jag göra med allt liv som är kvar?

Kanske lika bra att skriva ner tankarna igen, trots allt.

Och ge bort gitarrerna till nästa generation.