Jag sitter i soffan och käkar mintpastiller.
Mitt sockerbegär är monumentalt och mina chinos vill explodera och det har inget med sexuell upphetsning att göra, det kan jag lova er.
Det började så snällt med lite glass med tjejen på kvällarna. Bara lite pistageglass till Aktuellt. Det blir lättare att uthärda att folk svälter på Haiti om man får i sig lite sött.
Men när jag började blanda hallonbåtar och syltlök i filen så flyttade hon ut.
Nu är jag min egen, kan man säga. Går runt på sex flaskor vin i veckan. Lite chokladpudding på det. Fiskpinnar i brödrosten, en och annan oliv till kaffet och gärna kaskader av smält ost på mina fattiga riddare innan jobbet.
Min polare Jerker tycker att jag måste komma ut lite då och då. Utanför komfortzonen säger han. Så ett par gånger har han tagit med mig på Råsunda för att se AIK mot något annat bottengäng. Brukar vara riktigt muntra tillställningar.
Efter första halvlek brukar jag känna mig så deprimerad så jag måste gå. Och då menar jag gå. Det är inte ovanligt att jag stannar till i grillen nere vid tunnelbanan och kör en halv special med räksallad och pucko. Efter det brukar det kännas ännu värre. Har jag riktig otur så ringer Jerker och övertalar mig att komma in på arenan igen för att se andra halvlek också.
Ja ni fattar. Livet är inte lätt att leva men någon måste göra det.
Men just ikväll är det bara jag och mina mintpastiller. Vi har en kärleksaffär på soffan.
En ovanligt lycklig romans som går utanför alla komfortzoner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar