grande finale

Jag sitter på golvet bland alla flyttkartonger och glor rätt in i väggen. Jag tror att jag saknar dig hanterbart, men det kanske bara är medicinen som jobbar.

Tydligen har jag skurit mig i foten på glaset som jag tappade i golvet tidigare idag. Jag märker det först nu långt senare. Ser att det finns små blodspår på golvet där jag gått. Det gör inte ont. Ingenting gör ont längre.

I ett annat rum står tv:n på. Hur länge har den gjort det?

Reser mig för att sopa upp glaset från golvet och märker att jag visst har ont och att det blöder från hälen. Köttet har öppnat sig och en glasskärva sitter kvar där inne. Det går inte att stödja på foten. Sätter mig igen på samma ställe som innan. Försöker peta ut glaset med en annan skärva som jag hittar på golvet men det gör bara saken värre.

Tänker att jag borde ringa någon. Kanske dig. Du kunde komma hit och ta reda på mig. Och själv få se vad du har ställt till med. Men istället ringer jag till tre olika telefonsvarare men väljer att inte säga något. Vi hörs en annan dag killar. Ni kunde inte ta samtalet just idag.

Jag undrar var jag ska göra av kartongerna som innehåller dina kläder. Jag undrar var jag ska göra av kartongerna som innehåller mina kläder.

Sen tänker jag att detta är första dagen i resterna av mitt liv.