Där går du.
Snygg rock. Snygg i håret. Dåliga hårdagar tillhör det förgångna. I alla fall för vissa av oss.
Först ser du mig, sen gör du det inte. Sen ser du mig igen och vi stannar och hälsar.
Det har gått många år sen sist.
Du brukade bjuda mig på middag i din etta som låg ovanpå Moldau. Finns den krogen kvar? Jag vet inte, jag har aldrig några ärenden dit ner längre. Säger jag för att du ska förstå att jag har annat för mig.
Du har släppt allt det där med Konsten, säger du. Skivan du fick göra på det stora bolaget blev en parentes. För dig och för Sverige.
Du vet det och jag vet det; jag ville vara du på den tiden. Fast det jobbiga var att du bara var kåt på min tjej. Jag vet det och du vet det.
En vecka efter att hon och jag gjort slut så var du där. Det var då vi såklart var tvungna att sluta umgås.
Nu står vi här; två gamla buksvågrar, och låtsas som förr.
Och det är hon som är samtalsämnet. Vad gör hon nu? Vet du?
Nej jag vet inte, jag är inte så hemma på sociala medier. Det är väl där man kollar upp sånt. Till exempel så har jag ingen koll på Dig och jag planerar inte att få det heller.
När jag kommer hem öppnar jag datorn och googlar.
Moldau ligger kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar